Article

101947

wall of text


Min presidentperiod är snart över, det som började med ett misstroendevotum mot den sittande prellen p.ga för dålig närvaro, visade sig till slut bli en ganska rolig upplevelse när jag själv fick träda in i den rollen.

Som några av er vet var jag borta ur spelet ett tag p.ga utlandsvistelse och när jag kom tillbaks såg jag ett Sverige som sakta lunkade fram i gamla invanda fotspår, tronande på minnen om fornstora dar som det sägs i vår Nationalsång. Jag sökte därför in till Kongressen direkt för att göra något åt det samt lade där fram ett förslag att befria våra gamla vänner England från det irländska oket och därigenom försöka återaktivera det svenska folket. Förslaget togs väl emot av sittade prelle samt andra och vi inledde vårt fälttåg, jag själv hamnade som av en tillfällighet i rollen som Krigsminister, eftersom det var mitt förslag och jag därför inte ville se det misslyckas.

Marchen gick västerut. Striderna över den brittiska övärlden var stundtals hårda och revolter blossade upp överallt titt som tätt, även i Norge och i vårt östra grannland Finland,. Svenskarna slogs hårt, t.om mycket hårt många gånger och segrarna radades upp som på ett pärlband, nästan var vi än vände oss var våra vapen segerrika. Mitt i allt detta hände det dock sig så att vår President blev lite inaktiv, vilket ledde till att vi förlorade en region i Norge när han inte anföll i tid. Det i sin tur ledde till att jag valdes in i rollen som Sveriges President.





Efter att tag blev Britterna befriade som planerat, men därefter hände det dock något märkligt. Den engelske Premiärministern gav sin militära enhet order att slåss för fel sida och började även själv slå fel och det i en region som var vital för våra krigsansträngningar samt när vi var uppbundna i ett hårt krig på annat håll. Han vann på egen hand fyra mindre slag för fienden och när han sen tillfrågades om varför av både ett förvånat engelskt folk och även den svenska krigsledningen, sa han att det hela var ett misstag, att han hade slagit fel. Att slå en gång hade varit att göra fel resonerade den svenska ledningen, två gånger hade möjligen kunnat accepteras, men fyra gånger? Vi försökte vända striden, men lyckades inte trots heroiska ansträngningar och eftersom hans tilltag i slutänden ledde till förust och att den svenska transportvägen därmed blev avklippt, bestämde sig Sverige för att dra sig ur kriget. England var ju redan befriat och vårt uppdrag egentligen slutfört.





Efter hemkomsten med den svenska nu så vältranade och stridsberedda arméen, frågades det vad som nu skulle ske. Skulle vi återgå till den stilla lunken som rått tidigare eller fortsätta rida på vår framgångsvåg, vi bestämde oss för att fortsätta och såg oss därför omkring på kartan. Åt öster till det kinesockuperade Ryssland kunde vi inte gå om vi ville fortsätta kriga, eftersom där rådde det krigsstillestånd. Åt sydost in i Baltikum kunde vi heller inte gå, eftersom där huserade våra allierade. Åt söder in i Polen var även det omöjligt, eftersom där var det idel kineser. Västerut in i Norge var otänkbart av flera skäl, de är våra vänner med en svensk som President och det hade även blivit ett mycket fegt påhopp på en avsevärt svagare nation. Återstod då Tyskland och svenska ledningen tog därför kontakt med dessa samt erbjöd ett lite vänskapligt krig vänner emellan. Den tyska Förbundskanslern accepterade, striderna hade dock inte mer än börjat innan både tyskarnas allierade samt andra dök upp på motståndarsidan. De svenska allierade samt Frankrike såg genast detta och kom till vår undsättning och då bestämde vi oss på allvar för att ändra på målet med kriget, till att istället bli befria Tjeckien.




(Editerad med slutgiltiga siffror för perioden)
Den senaste månaden har vi utkämpat 55 krig, om vi bortser från det fåtal vi helt släppte efter tillbakadragandet från Storbrittanien. Utav dessa har vi vunnit 49 och förlorat 6, två av dessa sex var planerade reträtter och en p.ga förra prellens inaktivitet samt ytterligar en p.ga den engelske prellens onödiga pangande. Vi har vunnit 418 rundor och förlorat 150 samt har utdelat inte mindre än 2 miljarder, 944 miljoner, 800 tusen skada. Jag har personligen skickat ut 1068 mail med orders till MU ledare och ordersättare i alla svenska aktiva MUs, stora som små och hur många timmar jag tillbringat i försvarskanalen på IRC, det vill jag inte ens tänka på. Jag har återinfört MU utdelningen med stor hjälp av sgtEriksson, anställt många nya arbetare i Orgets företag samt skickat ut mail till i princip alla MU lösa i Sverige, c:a 40-50 stycken, att dessa bör ansluta till en MU. Jag har utöver detta och eftersom jag fått igång produktionen i Orgets företag, lagt ut stora mängder q5 mat, q5 gifts, q1 vapen samt q1 biljetter som lock på den svenska marknaden, detta så priserna aldrig ska kunna bli för höga för er spelare, men samtidigt tillåtas vara höga nog för att få vinster i företagen. Jag tror inte heller att det någonsin funnits en prelle, som skrikit så mycket som jag i shouten.

Slutligen och absolut Inte minst viktigt har vi lyckars med det vi åsatte oss, att befria först UK o nu även Tjeckien.

Vad som än händer den närmaste tiden fram till valet är jag mycket nöjd, inte för det jag gjort själv, men hur ni svenskar har ryckt upp er när kriget stod för dörren. Gamla spelare har kommit tillbaka, nya spelare har tillkommit, aktivteten på IRC är även om den inte är stor, oerhört mycket bättre än innan vi påbörjade vårt anfall. Folk sitter o vaktar på nätterna, andra tidig morgon och de allra flesta av er har inte tvekat när det gällde att spendera era sista pengar på vapen eller förnödenheter. Ni sov inte under den tidigare så långa freden visade det sig, ni bara vilade er lite.. Eller som en irländsk kongressman uttryckte det i vår shout efter det att kriget avslutats:




Det har kort sagt varit ett rent nöje

o7 Rubber

Previous article:
Delux021 Minnesfond (10 years ago)

Next article:
MU skadestatistik (10 years ago)